Hörneå bys hemsida www.becken.se
Gamgården i Leo Karlssons karta
Vi återkommer till Leo Karlssons karta från 1842. Kartan i sin helhet ses i bild 1, Den överlämnades tillsammans med diverse annat material till Skribenten för många år sedan. Kartan döljer intressanta detaljer då namn på platser och tomter har skrivits ut. Detta gäller inte minst dagens artikel där vi återkommer till kartans centrala delar.
Bild 1. Karta öfver Hörnefors Bruk uti Umeå sn (socken), af Westerbottens län den 13 dagen i September Månad 1842. Avritad från "originalkarta" Lantmäteriet Umeå i april 1987 av; Elving Figaro, Leo Karlsson, Ingvar Hörnkvist. Signerad 1987-04-15 Elving Figaro.
I den tidigare artikeln "Leo Karlssons bidrag till Hörneå Hemsida" uppmärksammades soldaterna Hööks och Häggs torp. Vad som inte fästes uppmärksamhet vid var det närbelägna "Gamgårdsnäset". "Gamgård" är detsamma som "Gammelgård" på "svenska". Den gård som förmodas vara själva "Gamgården" ses på kartan - på den östra sidan av Hörneån (bild 2). Gården är av klassisk formation med ett inneslutet gårdstun, som många gårdar såg ut enligt gamla kartor.
Bild 2. Detaljer i kartan.
I bild 2 har soldattorpen Hägg och Höök, samt Gamgårdsnäset markerats. Ytterligare namn i kartan är Berglund, Hammarberg, Östman och Skräddare Hörnsten. Den senare har givit namn åt dagens "Hörnstens bro".
Om gården var gammal 1842 måste man söka sig längre bakåt i tiden. Jean Malmströms karta från 1778 ger bra information, en karta som upprättades inför Storskifte i byarna Hörne och Bäcken.
Bild 3. Till vänster Jean Malmströms karta från 1778 och till höger ett utsnitt av densamma som visare "Gamgården" och två "backstugor".
I Jean Malmströms karta är alla hus schablonmässigt ritade som en röd stuga med grönt tak. En mer detaljerad karta är den som visar resultatet av storskiftet 1808, i bild 4.
Bild 4. Storskifteskarta från 1808. Till vänster ses "20.A." som utgörs av "Gamgårdsnäset" 1842 (bild 2). På östra sidan av Hörneån ses fastigheten "A.", med andra ord "Gamgården".
Att Gamgårdsnäset på västra sidan av Hörneån verkligen hör samman med gården på östra sidan blir uppenbart i bild 4. Storskiftesdelningen gjordes tillsammans mellan byarna Hörne och Bäcken, tillsammans sex gårdar. Dessa är uppräknade i bild 5.
Bild 5. Utsnitt ur Jean Malmströms utredning 1778 inför kommande Storskifte.
A (no 1): Skattehemman, som innehafves af Olof Mickelsson, skattar för 37/64.
B (no 2): Kronohemman, som åbos af Nils Nilsson (9/16)
C (no 3): Kronohemman, som hörer under Hörnefors Bruks ägare (1/2)
D (no 4): Kronohemman, som Johan Persson innehar (3/8)
E (no 5): Skattehemman under Johan Ersson (15/32)
F (no 6): Dito, som innehafves af Postbonden Justus Larsson (1/2)
F (no 7): Dito, och tilhörer Postbonden Anders Erasmundsson (1/2)
Desse bägge hemman (F) kallas ock Bäcken.
Störst gård räknat till mantal var "A", motsvarande 0.58. Ett mantal kan liknas vid ett skattetal hur mycket inkomst som kan beskattas av jorden. Ett skattehemman var ägt av en bonde. Ett kronohemman var ägt av staten och brukades av en kronobonde. Även dessa påfördes ett mantal.
Bild 6. En annan karta från perioden: "Karta öfver Umeå Socken uti Westerbottens Läns södra Härad Sammandragen åren 1851-1859".
I kartan bild 6 noteras en liten hydda med rök från en skorsten, detta på platsen för "gamgården". Strax norrut utmed Hörneån ligger ett antal prickar som förmodas vara hus. Den som ritade kartan kanske avsåg att markera Hörneå Järnbruk men placerade detta felaktigt lite nedströms Hörneån. Järnbruket ligger ungefär i höjd med där gamla kustvägen passerar ån. Rök ur en skorstenen för tankar till begreppet "rök" eller "Hemmans-rök", som enligt Svenska Akademiens Ordbok (i Norrland och Finland) beskriver ett självständigt brukat hemman (bebott o. brukat av bonde med eget hushåll). Vid denna tid vid mitten av 1800-talet var det fler hemman med självständigt hushåll än det som visas i bild 6. Förmodligen avsågs järnbruket, på fel plats.
I bild 6 noteras även ett lite skuta i nedre högra hörnet av kartan. Denna tros indikera den lastageplats som beskrivs i den föregående artikeln "Hörnefors södra 1842 - Leo Karlssons karta".
Bild 7. Generalstabskarta upprättad 1902 (uppdaterad fram till 1907).
Att placera Gamgården på nutidens karta kräver lite analys. För att ge bättre underlag studeras Generalstabskartan från 1902/1907 i bild 7. Förutom sökandet av Gamgården är kartan intressant med tillkomsten av en fabrik på Hamnskär. Den är markerad med rök ur en skorsten, och har nyligen startat 1907. I kartan ses även en liten skuta i vattnet utanför Hamnskär (mitt i bild). Redan innan anläggandet av Hörnefors Sulfitfabrik hade lastageplatsen flyttats till den västra sidan av Hörneån vid Hamnskär.
Bild 8. Här har detaljer i Leos karta från 1842 överförts till Generalstabskartan 1902/1907 och vidare till dagens karta över Hörnefors.
I bild 8 ses att landhöjning har förändrat Hörneåns detaljer. Öar i ån har smält samman (röd pil). Platsen för Rosornas Kyrka (blå pil) är karakteristisk. Gamla kustvägen från 1600-talet, kallad Långedsvägen (grön pil) är också känd. Gamgården verkar ha funnits kvar 1902/1907, men jordbruksbygden är därefter omvandlad till egnahemsbebyggelse utmed dagens "Ågatan".
Gamgården låg nära Hörneån (lila pil), och borde idag haft adress Ågatan 1 i Hörnefors. Denna adress har Skribenten redan givit soldaten Höök. Båda soldattorpen Höök och Hägg hade avdelats på mark ur Gamgårdens domäner "A", kan man sluta sig till av kartan i bild 2.
Hörneå och Becken by var bebodda på bronsåldern, med flertalet rösen. Gårdar är även kända på sena medeltiden. Dock kan man tro att föremålet för dagens artikel - "Gamgården" - är en gammal gård.
Gunnar Engström, 2025-10-05
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se